Jag har fruktansvärt svårt att lämna ifrån mig kläder. De har alla en historia. Och jag har minnen till nästan alla plagg. Idag har jag åtminstonde fyllt en påse smockfull med kläder som ska iväg till secondhand.
Jag har försökt tänka, som jag i och för sig gör varje gång, att: om jag skulle bo pyttelitet, (som om jag inte redan gör det,haha,) i en båt till exempel, vad hade jag verkligen tagit med mig då. Resten ska bort för jag har ändå inte plats till det. Men...
Du vet, man tänker alltid - "Tänk om jag kommer sakna plagget jättemycket och ångra mig massor och hittar det perfekta tillfället att använda plagget en sista gång. Neeej, jag kan inte slänga det".
Jag tänker så i alla fall.
Så därför är jag stolt att jag faktiskt tog tag i detta och numera skänkt lite kläder till andra.
Fast jag vet att jag hade kunnat ge bort mer, men jag är hellre 100% säker att jag vill skänka ett plagg än att ångra mig.
(Tror det är på grund av att jag skänkte bort mitt bästa gosedjur, Sälen, som liten. Jag ville ge bort något fint till de där barnen i Riga, eller vart det nu var, och tänkte att de skulle få min bästa leksak. Jag hade ju så många andra. Detta ångrade jag varje dag, tänker till och med på det än idag, som du märker.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar