Idag har jag gjort det förbjudna. Låtsas vara glad fast världen runt mig har fallit ner för länge sedan.
Det är det värsta man kan göra, för då blir man bara mer ledsen. Åtminstonde jag.
Men jag känner väldigt mycket press på mig ibland att vara "den glada Katarina", som jag nästan alltid är. Fast om man är tvungen att vara på ett visst sätt blir det otroligt jobbigt de dagar man ej är på topp och bara behöver en kram och någon som tar hand om en.. Jag vill räcka till hundra gånger mer för allt och alla, och jag har vägrat inse att det faktiskt är omöjligt. Då går man på de stora smällarna. Behöver stanna upp, ta ett djupt andetag och ett kliv tillbaka tror jag. Så kommer allt bli bra igen. Just nu menar jag inte det sista, ( idag är bara en total skitdag) men jag kommer göra det snart.
Det är det värsta man kan göra, för då blir man bara mer ledsen. Åtminstonde jag.
Men jag känner väldigt mycket press på mig ibland att vara "den glada Katarina", som jag nästan alltid är. Fast om man är tvungen att vara på ett visst sätt blir det otroligt jobbigt de dagar man ej är på topp och bara behöver en kram och någon som tar hand om en.. Jag vill räcka till hundra gånger mer för allt och alla, och jag har vägrat inse att det faktiskt är omöjligt. Då går man på de stora smällarna. Behöver stanna upp, ta ett djupt andetag och ett kliv tillbaka tror jag. Så kommer allt bli bra igen. Just nu menar jag inte det sista, ( idag är bara en total skitdag) men jag kommer göra det snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar