Där låg jag i sängen och trodde dagen skulle börja i lugnan ro. Då börjar det borras och slipas och det verkade som om husägaren skulle jämna huset med marken, i princip. Jag gick upp och tänkte ta en dusch, samt dricka en liter vatten som jag brukar göra om mornarna. Jag vill känna mig hydrated så att säga, då tänker jag bättre. Annars känns det som att hjärnan skrumpna ihop till ett litet russin.
Jag går upp och sätter på vattnet. Men... Det kommer inget vatten! Total torka råder i alla kranar. Jag känner mig som världens sunkigaste människa. Vill ju duscha och fixa mig nuuuu. 100 tankar flyger genom mitt huvud. Ska jag behöva gå till en källa i skogen 100 mil bort för att hämta vatten? Jag kommer inte ha någon hals kvar eftersom alla i min närhet säger att jag dricker ås mkt vatten hela tiden och alltså hade behövt bära hem sjukt mycket vätska, vilket innebär en stooor tyngd på huvudet ( har hört att man alltid bär vatten på huvudet) så min hals kommer vara i det närmaste obefintlig efter några vändor med vatte. Ska man skratta eller gråta?
Går in till min husvärd och frågar vad som händer. Vattnet kommer vara avstängt idag tydligen. Aah! Känner mig helt handikappad eftersom jag kan inte göra någonting innan jag får tillgång till vatten. Jo, äta och fixa håret. Tur torrschampo existerar alltså! Jag får helt enkelt fixa mig på jobbet.
Men sen sattes vattnet på lite en stund så jag kunde få vatten att dricka åtminstonde. Yes! Nu kan jag tänka igen! Och jag slipper gå de 100 milen till källan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar