9.11.11

Att finnas där

Jag kom att tänka på en sak. Igår hade jag en mycket mindre bra kväll. Dagen förövrigt var toppen=)
Men igår var en sådan där dag då jag verkligen behövde någon. Kände mig ensammast i världen. Hade svimmat då jag kom hem från jobbet, fick feber och finnarna blossade upp igen och jag hamnade nere i dalen. Djupt.
Men då är det tur att jag har mina föräldrar. Det är så fantastiskt för dem kan jag alltid höra av mig till oavsett vad det är. Så har jag alltid känt. Pratade med pappa i telefon och det kändes genast mycket bättre. Vi är inte gjorda för att vara själva. Det är hemska att känna sig ensam. Det gör allt, oavsett situation, mycket värre. Tusen tack pappa för att du fanns där för mig igår!

Jag låg där i sängen och tänkte på vilken tur jag har som har mina föräldrar. Tänkt att det finns någon som älskar en ovillkorligt. Det är vackert! Samtidigt tänker jag på dem som mist en eller båda. Självklart har man andra supernära relationer, men det måste vara som ett tomt hål att inte ha en relation med sin mamma och pappa. Oavsett anledning till det.

Hoppas du har en fin kväll!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar